Straff löser problem i skolan?

Jag läste i Sydsvenskan om en skola i Malmö som hotas av miljonvite. Skolan har allvarliga brister, bl a med trygghet, studiero och värdegrundsarbete enligt skolinspektionen. Nu hotar Skolinspektionen Malmö stad med en miljon kronor i vite om problemen inte rättas till.

Straff

Jag tänker att det knappast är så att skolchefen, rektorn, lärarna och eleverna vill ha det på det sätt som det verkar vara på skolan. Jag skulle även tro att man gjort en hel del insatser tidigare för att försöka komma tillrätta med problemen, men att man inte lyckats lösa de problem som finns. På vilket sätt hjälper det då att man hotar med ett vite? Som jag ser det fyller vitet ett syfte, nämligen att snabba upp de åtgärder som är planerade (eller om det skulle vara så illa att det inte finns planerade åtgärder – snabba på processen att komma fram med lämpliga åtgärder). Möjligen kan vitet även ha effekten att man på kommunal nivå genomför åtgärder som är kostsamma som man tidigare avfärdat (”bättre lägga en miljon på verksamheten än att betala samma summa i vite”). Tror jag att man löser problemen på det här sättet? Inte så troligt (då hade man antagligen lyckats lösa problemen tidigare). 

Artikeln är bara nio rader med text, men sätter ändå fingret på hur vi på systemnivå felaktigt tror att skola fungerar. Vi har skapat en ”juridifiering” av skolan där man tar fram styrdokument och lagar som reglerar hur skolan ska skötas och fungera och där man i efterhand går in och bestraffar de som ”gör fel” eller som inte lyckas leva upp till det som är tänkt.   

Varför tror man att straff är rätt lösning på problemet? Malmö kommun, skolchefen, skolledningen och lärarna på skolan behöver stöd och hjälp för att lösa de problem som finns.

Om jag tittar på den samhällsinstitution (fängelse) som framför alla andra utövar straff för att se om det är en bra metod får jag följande bild:

Enligt en rapport från BRÅ från år 2012  återfaller 41% (av de 69 731 som ingått i studien) i Sverige i brott inom tre år efter avtjänat fängelsestraff. Majoriteten av dessa (63%) återföll inom 12 månader. I USA återfaller (re-arrested) 76,6% inom fem år och i Norge 20%. Det verkar alltså finnas skillnader i resultat beroende på hur man hanterar frågan med straff för att lösa grundproblemet. Vad gör man då i Norge, där man lyckas bättre än i Sverige och i USA? Man använder något som kallas ”restorative justice”, d v s man fokuserar på rehabilitering och att åtgärda grundproblemen istället för att fokusera på att ”straffa”. Man strävar efter att ha ”normala” miljöer i fängelset för att träna fångarna på livet utanför fängelset för att de inte skall återfalla i brott.

Det verkar alltså som rätt stöd och hjälp är mycket mer effektivt än straff.

Kan vi i skolans värld lära oss något av detta? Det tror jag vi kan göra på olika nivåer:

i klassrummet: När en elev inte fungerar – istället för att straffa eleven – ta reda på vad det är som gör att eleven inte fungerar i den miljö den befinner sig och lägg in rätt sorts stöd/anpassning (d v s som hjälper till att lösa grundproblemet). Lågaffektivt bemötande är ett sätt att inte försätta elever i situationer som ”urartar” och där eleven inte har något annat val än att trappa upp en konflikt och där vi vuxna genom vårt sätt att bemöta eleverna kan påverka utfallet av situationen.

På skolnivå: När en skola inte fungerar som det är tänkt – straffa inte skolan – hjälp till att kartlägga vad som är grundproblemen och ge skolan det stöd den behöver för att lösa de problem som finns och därmed klara av sitt uppdrag.

På kommunnivå: Om en kommun visar att den inte klarar av att driva skolorna i kommunen – straffa inte kommunen – identifiera vilka problem som finns och stötta kommunen så att den kan lösa problemen. 

I det här fallet skulle alltså Malmö kommun och den aktuella skolan lösa problemet snabbare och bättre om de fick rätt stöd och hjälp än om de hotas med vite.

Vi vuxna har en tendens att använda de metoder vi lärt oss oberoende av om de är framgångsrika eller inte. Bara för att vi tänkt fel tidigare är det dock inte för sent att ändra oss och göra annorlunda i fortsättningen! Gör om och gör rätt!

Den som vill läsa mer om Svenskarnas inställning till straff kan läsa mer i rapporten Svenskarna syn på straff. 

Skärmavbild 2015-01-25 kl. 14.48.36

Källor:

http://www.sydsvenskan.se/2016-11-10/malmoskola-hotas-med-miljonvite

https://www.bra.se/download/18.22a7170813a0d141d2180005771/2012_15_Aterfall_brott.pdf

http://www.businessinsider.com/why-norways-prison-system-is-so-successful-2014-12?r=US&IR=T&IR=T

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:351803/FULLTEXT01.pdf

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *