Skolval

Jag åker ofta färjorna till/från Åland. Förr i tiden hade de (åtminstone ett av rederierna) en service för de bilpassagerare som hade svårt att gå, nämligen att de fick åka ombord i bil och parkera bredvid hissen på båten. En värdefull service för de som hade behov av detta jämfört med att behöva gå genom alla de långa gångar som gående passagerare gör för att komma ombord på båten. Så vitt jag vet var detta gratis för de som hade behovet.

I dag finns det (på ett annat av rederierna) möjlighet till något som kallas för ”pole position” och ”sen incheckning”. Bägge är tilläggstjänster som du kan betala extra för för att få till gång till. 

Pole Position: Bilresenärer som har köpt Pole position är garanterade att få köra av färjan bland de första fordonen. Genom att boka Pole position kan du även vara säker på att inte behöva köra upp på övre bildäck (hyllan).

Sen incheckning: Bilresenärer som har köpt sen incheckning är garanterade att få behålla sin bilplats även om de anländer sent till incheckningen.

Kostnaden för var och en av dessa två tjänster är 6 euro per bil och resa.

Det låter väl bra att de som tycker det är värt att antingen kunna köra av båten som en av de första (det är inte så roligt att hamna bland de sista och ha ett par hundra bilar framför sig i en lång kö) eller komma sent till båten har möjlighet att betala för att få göra det? Absolut, men problemet uppstår om alla vill ha möjlighet att köra ut bland de första eller checka in sent – det går nämligen inte i praktiken. Det förstnämnda är fysiskt omöjligt (alla kan inte köra av båten först/tidigt) och det sistnämnda skulle innebära stora förseningar på de populära turerna, då lastningen tar lång tid när bildäck är fullt. Systemet fungerar så länge det är ett procentuellt sett litet antal som använder dessa tjänster, men om de flesta eller alla skulle göra det skulle systemet haverera.

Vad har då detta att göra med skola (som jag oftast skriver om)?

Jo, det fria skolvalet har samma inbyggda mekanism – så längs som en liten andel nyttjar det fria skolvalet ger det en fördel till dem som nyttjar det, men om alla skulle använda det fria skolvalet skulle det inte fungera i praktiken. Idag är det väldigt tydligt att en del skolor i Sverige har blivit ”bra skolor” och en del skolor blivit ”dåliga skolor” och om alla gjorde aktiva fria skolval – vem skulle då välja de ”dåliga” skolorna? Ingen eller väldigt få. De ”bra” skolorna skulle i sin tur inte kunna ta emot alla elever som skulle vilja gå där (på samma sätt som alla bilar inte kan köra av båten först).

Personligen villl jag ha ett system som är bra för alla elever (det kanske beror på att jag gått i det finska skolsystemet som är uppbyggt på det sättet), inte bara för vissa, och därför behöver vi mer dialog om konsekvenserna av nuvarande system och hur vi på bästa sätt kan åtgärda de problem som uppstått. Tidigare idag såg jag ett förslag från Lärarnas riksförbund att man i Sverige skulle införa en ny obligatorisk skolform för att det är så många elever i Sverige som inte når gymnasieexamen. Här är det viktigt att vi kommer åt grundorsakerna, inte åtgärdar symptomen.  

Tyvärr är det många rikspolitiker som fokuserar på  de frågor som är lätta att besluta om, t ex mobilförbud och ordningsomdöme/betyg istället för de stora och viktiga frågorna som t ex hur kommunerna ska ha råd att bedriva en skolverksamhet med hög kvalitet, lärarbristen, lärarnas (och elevernas) arbetsmiljö, hur vi ska få en skola som är bra för alla elever, inte bara vissa elever mm.

Källor: https://www.lr.se/opinion–debatt/undersokningar/2019/2019-06-10-en-ny-skolform-for-obehoriga-till-gymnasieskolan

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *