De nationella proven ska leva upp till två huvudsyften:
– Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
– ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå
varav det första syftet kan delas upp i två olika delar (bedömning respektive betygssättning).
Nedan kommer mina förslag på hur man kan förändra upplägget för de nationella proven för att bättre leva upp till syftet.
1. Nationella provet som stöd för bedömning
Uppgifterna på de nationella proven (som i många fall är genomtänkta och bra) ska hjälpa lärarna genom att de konkretiserar kursplanen och visar på E-, C- respektive A-kvalitet (år 6 och 9). De autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningar som finns i anslutning till provet underlättar för lärarna.
Här är skolverket och jag i stort sett överens, men jag anser att lärarna skulle få mycket större hjälp i bedömningen om de fick integrera provuppgifterna i sin egen undervisning under hela läsåret istället för att i slutet av året få stödet vid de nationella proven. Ta bort sekretessen och ge lärarna möjlighet att använda materialet kontinuerligt i undervisningen!
2. Nationella provet som stöd för betygssättning
Skolverket använder sig av poäng och poängen omvandlas till betyg enligt olika modeller (för att det är det enklaste sättet att jämföra resultat på skol-, huvudmanna- och nationell nivå).
Det strider inte mot skollagen att göra så, men det är inte heller det bästa sättet om man vill hjälpa lärarna med betygssättningen.
Mitt förslag är att man istället för poäng använder belägg på E-, C- och A-nivå (som man gjorde i religion i år 9). Dessa belägg förs sedan in i en sammanställning (som man gjorde i religion i år 9). Istället för att omvandla dem till ett betyg (som man gjorde i religion i år 9) så har man en matris där man behöver ett visst antal belägg på E-nivå för att nå E-kunskapskraven för den förmågan, dito för C och A. Det är viktigt att man har tillräckligt många möjliga belägg på varje förmåga som testas (d v s att det finns tillräckligt många frågor/belägg inom varje förmåga; något som inte fanns på årets prov i religion där det var många frågor/belägg på förmåga 1 och få frågor/belägg på förmåga 4 och 5).
När hela matrisen är markerad så gör man en avläsning på samma sätt som då man sätter betyg; alla E-kriterier = E, till övervägande del C-kriterierna = D, alla C-kriterier = C osv. På det sättet stärker man lärarna och eleverna i att det är så man gör när man sätter betyg. Samtidigt som man gör den här förändringen behöver man se över hur mycket av proven som genomförs skriftligt.
3. Nationella provet som statistiskt underlag för analyser av gruppresultat i form av betyg
För att få ett underlag på skol-, huvudmanna- och nationell nivå så väljer man ut det antal elever som behöver göra provet för att få ett statistiskt säkert underlag. Det innebär att det blir olika elever som gör proven i olika ämnen och att det totala antalet prov som genomförs inte blir större än att man kan rätta dem centralt och därmed få en större rättssäkerhet kring rättningen. Arbetssituationen för både elever och lärare skulle underlättas oerhört och ett stort stressmoment skulle försvinna. Som det ser ut just nu lägger elever och lärare så mycket tid och kraft på genomförande och rättning av de nationella proven att det inte finns mycket ork kvar att ”jobba med resultaten”, d v s göra konkreta åtgärder utifrån elevernas resultat. Jag är övertygad om att lärarna har en god bild av vad de egna eleverna kan och inte kan även utan nationella prov sista terminen i år 6 och 9 (särskilt om de kan använda provuppgifterna utspridda under hela läsåret så lärarna och eleverna vet var de olika kvalitativa nivåerna finns).
Svårigheten som skolverket har är att göra nationella prov som lever upp till alla ovanstående kriterier, något som är väldigt svårt och det syns i resultatet. När en del politiker vill ha fler och fler nationella prov vill jag dra i handbromsen! Bestäm istället vilket av ovanstående som är viktigast och förändra de nationella proven så att de lever upp till något kriterium fullt ut istället för lite grann här och lite grann där.