Kommunikation

Den svåra kommunikationen

I svenska medier finns det många inlägg som skapar mycket känslor, men där deltagarna inte lyssnar på varandra/varandras argument och åsikter. Det gäller inlägg om både skolan och samhället.

Kommunikation

När två eller flera människor kommunicerar med varandra är det viktigt att man använder ett språk som bägge/alla berörda förstår. Om man inte gör det är kommunikationen dömd att misslyckas. Om jag försöker kommunicera med en annan person som inte kan de språk som jag kan (d v s jag kan inte de språk den andre kan) kommer vi inte att kunna kommunicera på ett framgångsrikt sätt. Till viss del kan vi kompensera för detta genom att använda kroppsspråk, men det bygger på att vi vill förstå varandra om kroppsspråket ska kunna kompensera för vår avsaknad av verbal kommunikation. Om vi inte vill förstå varandra kommer vi att missförstå varandras kroppsspråk. 

På motsvarande sätt finns det olika typer av kommunikation. Jag tänker främst på debatt, diskussion och dialog. Om den ene parten tänker att man har en debatt och den andre tänker att man har en diskussion kommer kommunikationen att misslyckas oberoende av hur vi kommunicerar. Därför är det viktigt att alla berörda förstår definitionerna av dessa tre typer av kommunikation och dessutom viktigt att man förstår den andres perspektiv så man vet om den andre för en debatt, en diskussion eller en dialog.

Definition av de tre begreppen (alla tre definitioner är hämtade från Wikipedia):

Debatt

”En debatt är ett formaliserat och reglerat system för logisk argumentation där två eller fler debattörer försöker övertyga en grupp åhörare i en avgränsad fråga. Ordet debatt kommer från franskans de- ’av, från’ och battre ’kämpa’, och betyder slå sönder (motståndarens argument)”

Diskusssion

”Diskussion är ett substantiv med betydelsen samtal eller överläggning. Ordet kommer från det latinska verbet discutare, där förleden är dis- (isär) och efterleden är quatere (skaka). Det har med tiden fått betydelsen ’undersöka, pröva’.”

Dialog

”Dialog kommer från grekiskan och betyder ’genom samtal’. Jämför monolog.” Det betyder alltså att två parter pratar med varandra och bägge pratar om samma ämne. Man kan ha en dialog utan att den ska leda till något konkret när det gäller vad den ene respektive den andre tycker, vilket är tydligt när personer som inte känner varandra börjar prata om något, t e x vädret, men målet i en dialog kan också vara att komma fram till en gemensam syn i en specifik fråga.

När vi har en debatt handlar det således inte om att lyssna in vad den andra parten tycker eller har för sakargument för att jag ska ändra uppfattning utan det handlar om att övertyga den andre parten att jag har rätt. En metod att nå dit är att punktera den andres argument. En annan metod är att föra fram saker och synsätt som gör att mina argument och min syn på saken är ”rätt”. Är jag omoralisk använder jag mig av argument som inte är sanna för att övertyga dig. Det sistnämnda använder ett framgångsrikt parti i Sverige idag. Motståndare till partiet försöker föra en diskussion/dialog, men partiet för en debatt och det enda det leder till när man kommunicerar på dessa olika sätt med olika agendor är mycket starka känslor. I en debatt har parterna en agenda som kan vara t ex politisk eller religös som drivkraft. För man en diskussion eller dialog är det mer troligt att man söker efter kunskap eller att man vill komma till en konsensus. Man kan dock låtsas vara öppen för en diskussion eller dialog, men egentligen har man en dold agenda som man driver och kommer att genomföra oberoende av vad som sägs i diskussionen/dialogen.

Per definition behöver vi alltså inte fler debatter i svensk skola, utan vi behöver fler diskussioner och dialoger!

Det är dock viktigt att jag går in i dessa diskussioner/dialoger med ett öppet sinne och faktiskt lyssnar på den andres synvinkel och sakargument samt att jag är beredd att omvärdera min syn på saken. Det sistnämnda är svårare än man kan tro, då de flesta människor är bekväma med det man tycker och att ändra åsikt i en fråga är obekvämt. En gång i tiden trodde alla att jorden var placerad i Universums mittpunkt. När vetenskapsmän insåg att så inte var fallet möttes man av ett stort motstånd. Få ville släppa tanken på att vi (jorden) var det viktigaste i Universum. Motsvarande fenomen gäller även i andra (mindre) frågeställningar.

Tillbaka till det jag började mitt inlägg med: mycket av diskussionerna kring skolan idag sker i olika forum på internet där det finns möjlighet att lämna kommentarer. Idag är det väldigt vanligt att dessa kommentarstrådar ”spårar ur” och leder till pajkastning, personangrepp och rent hat. Då är det viktigt att vi kommer ihåg det jag beskriver ovan. Vilken typ av kommunikation är det vi försöker föra. Om jag vill ha en diskussion, men den andre vill ha en debatt kommer jag inte att komma någon vart. Att tro att jag kan få den andre till en diskussion istället för en debatt är i döfött. Att fortsätta med logiska argument kommer inte heller att leda någonstans. Det är bättre att avsluta kommunikationen tills vi kan hitta en gemensam mötesplats där bägge parter vill kommunicera på samma sätt.  Hat föder mera hat och därför är det bättre att lämna forumet innan mer hat kan uppstå. Vi behöver inte mera hat i samhället. Det finns mer än tillräckligt av det redan nu.

Så nästa gång du deltar i en kommunikation om skolan, invandringen eller något annat, börja med att kategorisera vilken typ av kommunikation det handlar om: är det en debatt, en diskussion eller en dialog? Om det är en debatt kan du lägga ner kommunikationen direkt. Det är ingen idé enligt definitionen av vad debatt innebär, då du aldrig i det forumet kan få den andre att verkligen lyssna på vad du har att säga. Den andre är inte intresserad av det!

Skärmavbild 2015-01-25 kl. 14.48.36 

Bookmark the permalink.

2 Comments

  1. Så sant, kan även i sammanhanget rek Göran Häggs
    Stora retorikboken. En avslöjande bok om kommunikation
    en något bortglömd färdighet.

  2. Så sant. Kan i sammanhanget rek Göran Häggs Stora
    Retorikboken – en underhållande bok om kommunikation,
    en bortglömd färdighet verkar det som

Lämna ett svar till Katarina Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *