Time to level up the use of ICT in your classroom?

Most schools and teachers make the same journey when the move from an analogue classroom to a more digital one. ITL Teacher Survey from 2011 contains a chart (page 20) showing this journey in one picture: http://www.itlresearch.com/research-a-reports/10-reports/40-2011-itl-research-findings-and-implications   Most teachers that are new to using computers in the classroom starts by using Internet as a source of information, using the computer to share content (from teacher to student, the other way around or both ways) and as a substitute for pen and paper, just as is shown in the chart above. There is nothing wrong with using computers this way, but this is not what computers excel at. Todays computers are really, really good at calculating huge amounts of data almost instantly as well as creating simulations, animations and multimedia. The next level for using computers in the classroom should be to start using tools for these ”higher level use… Läs hela inlägget

20 reflektioner om undervisningen ur elevperspektiv

Den här veckan har jag följt elever på högstadiet under två heldagar. En dag följde jag en klass och en annan dag följde jag en annan klass. De lektioner där eleverna har haft eget arbete har jag gjort samma uppgifter som eleverna gjort (i de ämnen där detta varit möjligt – jag har inte gjort det på språkvalslektioner där jag inte kunnat språket eleverna läst). I de fall där eleverna jobbat två och två eller i grupper har jag gjort motsvarande uppgifter själv. Jag följde eleverna enligt deras schema. Mina raster var exakt desamma som elevernas, min lunch densamma som elevernas osv. För att störa eleverna så lite som möjligt (och därmed få uppleva hur eleverna verkligen har det) satte jag mig längst bak i klassrummet under alla lektioner. Totalt deltog jag under tio lektioner under dessa två dagar, fördelat på sex lektioner ena dagen och fyra lektioner den andra… Läs hela inlägget

Gymnasiets läroplan som ordmoln

Hela läroplanen för gymnasiet i en enda bild: Nu har jag gjort ordmoln av gymnasiets ämnen också (länk till mitt tidigare inlägg om grundskolans ämnen som ordmoln.) Vad står det egentligen i läroplanen om de ämnen som du undervisar i? Nedan hittar du de olika ordmolnen i alfabetisk ordning i de gymnasiegemensamma ämnena. Ordmolnen är skapade m h a Wordle (wordle.net). Engelska Historia Idrott och hälsa   Matematik Naturkunskap Religionskunskap Samhällskunskap Svenska Svenska som andraspråk   Länk till del 4 i serien IKT i skolan där jag tipsar om andra verktyg för att skapa ordmoln Läs hela inlägget

Läroplanen som ordmoln

Hela läroplanen för grundskolan i en enda bild:   När LGR-11 var ny gjorde jag ordmoln av olika skolämnen för att visualisera vad som faktiskt står i läroplanen. De är ett bra diskussionsunderlag i kollegiet. Vad står det egentligen i läroplanen om de ämnen som du undervisar i? Nedan hittar du de olika ordmolnen i alfabetisk ordning. De är skapade m h a Wordle. Bild: Biologi: Engelska: Fysik: Geografi: Historia: Hem- och konsumentkunskap: Idrott och hälsa: Kemi: Matematik: Moderna språk: Musik: Religion: Samhällskunskap: Slöjd: Svenska: Teknik:   Länk till del 4 i serien IKT i skolan där jag tipsar om andra verktyg för att skapa ordmoln.   Läs hela inlägget

Källkritik viktigare än någonsin

  #174410096 / gettyimages.com Det kom ett mail till skolan i dag. Vid första anblicken ser det tilltalande ut; ”alla” tycker väl att det är bra att ungdomar låter bli droger? ——————————————————————————————————- Jag heter Julia och arbetar som kampanjansvarig för Sveriges största antidrog kampanj- I SAY NO DRUGS. Vi åker ut och håller hundratals med föreläsningar över hela Sverige varje år för att föreläsa om droger och dess konsekvenser. Vårt mål är att skydda barn och ugndomar från droger och hjälpa dem att känna sig starka i sig själva så att de kan uppnå sina mål i livet. Vi utbildar både elever, föräldrar och personal och anpassar föreläsningen till målgrupp. Det är ju så mycket som händer nu kring droger just nu så ämnet är mer aktuellt någonsin. VI vill utbilda så många ungdomar vi bara kan nu och hoppas på att kunna komma er skola. Vi har sett att… Läs hela inlägget

Digital fortbildning?

#159756499 / gettyimages.com I går slog det mig att varje gång jag sett något som ingår i matematiklyftet har det varit analogt (d v s baserat på papper och penna (eller baserat på ”papper och penna”-tänk men i digitaliserad form (läraren visar uppgiften via dator och projektor och eleverna löser uppgifterna på papper)). Jag pratade med en handledare inom matematiklyftet samt kastade ut en tråd på twitter i torsdags och fick då feedback att så är fallet. Från twitter lärde jag mig att lärarna i vissa grupper delar med sig till varandra sådant som man gjort som varit digitalt, men att det inte finns någon systematik i det, utan det är upp till deltagarna i gruppen.  I läroplanen (kap 2.2) står att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I kap 2.3 står det… Läs hela inlägget

Movie clips for teachers and students

Before the summer  I wrote (in swedish) a blogtext about books that teachers could read during summer to get interesting pedagogical discussions with their colleagues this autumn. It´s been shared over 1000 times, so there has been quite some interest in these books (some are in english, but most of them are in swedish).  Now I´m going to continue the theme about content that can make a solid base for great pedagogical discussions. This time it´s movie clips instead of books. Most of them are in english and between ten and twenty minutes long. Click on the image to watch to the clip (opens in a new window).   The story of Austins butterfly I wrote a text (in swedish) last year about this clip. If you work as a teacher and haven´t seen it you really should! It´s about critique and formative feedback. A clip (in swedish, based on the swedish… Läs hela inlägget

Löneprocessen

Löneprocessen i skolan så som jag skulle vilja ha den 1. Fackförbunden har senast i mars bestämt vilken modell som ska gälla under löneperioden (som för oss är april – mars). Detta ska alltså vara bestämt innan löneperioden börjar, inte som det är i nuläget att man strax innan löneperioden är slut får veta vilken modell som ska användas. 2. Alla personalgrupper ska ha tydliga lönekriterier som är relevanta för det jobb var och en är anställd att göra. Det ska alltså finnas olika kriterier för t ex skolledare, lärare, förskollärare, fritidspersonal, vaktmästare etc. Jag vill ha lönekriterier i matrisform där det i varje ruta ges konkreta exempel på vad det innebär att man ligger på den kvalitetsnivån. Ett exempel på kriterier som är framtagna med det perspektivet är de som Ekerö Kommun tagit fram i samarbete med Ann S Pihlgren. Du hittar dem här. Ekerö kommun är generösa och… Läs hela inlägget

Det fria skolvalets okända baksida

Har du hört politiker säga att de satsar mer pengar/resurser på skolan samtidigt som de som jobbar i skolan säger att resurserna inte räcker till? Skulle tro att det är många som delar den bilden och som inte förstår hur det hänger ihop. Är det politikerna som inte berättar sanningen eller är det skolorna som slösar bort pengarna eller hur står det egentligen till? Jag vill börja med att säga att jag är för valfrihet, men jag har svårt för att man inte kan diskutera nackdelarna med ett system eftersom nackdelarna finns där oberoende av om man pratar om dem eller inte. Om man inte pratar om dem så kan man inte göra något åt dem och det förlorar i stort sett alla på (och i det här fallet är det eleverna som förlorar på det). Alla system har för- och nackdelar och om man kan utnyttja fördelarna och kompensera… Läs hela inlägget

Betyg i år 4 – en lösning eller en desperat åtgärd?

Det cirkulerar just nu på sociala medier en artikel i SVD där Jan Björklund skriver om varför det är viktigt med betyg från år 4 istället för år 6. Det är framförallt nedanstående citat som stör mig oerhört mycket: ”Alla länder som ligger högt i Pisa-mätningarna startar med betyg långt före Sverige, flera länder i årskurs ett.” Det skulle ju betyda att de länder som ligger bakom Sverige inför betyg högre upp i åldrarna än Sverige om det vore så att det är vilket läsår man inför betyg som styr vilket resultat man får på PISA (eller är det så att det är en personlig åsikt som man försöker vinkla så det ser ut som den har ett stöd som egentligen inte finns?). Hur ligger det då till?  Jag har gjort en tabell med ranking och medelvärde i matematik i PISA 2012 samt när man börjar med betyg i respektive land… Läs hela inlägget