Sommarpod

Här är texten från min sommarpod (sommarpod.se).   Jag tänkte prata  om framtidens skola. Det finns många olika begrepp som man skulle kunna fördjupa sig i, t ex BFL, STL, IKT, 1-1, Synligt lärande, matematiklyftet, förmågor, utveckling, Samverkan, 21st century skills, entreprenörskap, gamification etc Istället för att fördjupa mig i dessa vill jag zooma ut och titta på helheten, d v s det system som skolan är.   Både elever och lärare behöver en känsla av sammanhang, d v s i det här fallet att man förstår hur skolan fungerar som system.  Gör man inte det är det svårt att förstå sin egen roll.   Om man vill veta något om framtiden är det bra att börja med att titta i backspegeln och se vad man kan lära sig från det som varit. Jag tänkte börja med läroplanen och backar tillbaks till LPO-94. I svensk skola infördes plötsligt målstyrning som… Läs hela inlägget

Den bästa möjliga skolan

Det finns ett stort engagemang när det gäller den svenska skolan, både från de som jobbar i skolan och från de som inte jobbar i skolan. Det blev väldigt tydligt när jag följde twitterflödet från #afkvarberg, men det syns även i mitt twitterflöde dagligen. Många av de som hörs och syns mest i debatten har enskilda saker som de brinner för och som de förespråkar som lösningen på de problem som finns i skolan. Som jag ser det så är det en sak som vi som jobbar i skolan ska göra, nämligen leva upp till våra styrdokument. Gör vi det så gör vi ”rätt” och gör vi inte det så gör vi ”fel”. Så långt är det svart eller vitt. Tycker man att styrdokumenten inte är optimala så finns det bara två saker man kan göra, antingen påverka de som bestämmer eller själv bli en av de som är med… Läs hela inlägget

Några konkreta förslag på hur Skolverket kan förändra de nationella proven

De nationella proven ska leva upp till två huvudsyften: –       Stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning –       ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå varav det första syftet kan delas upp i två olika delar (bedömning respektive betygssättning).   Nedan kommer mina förslag på hur man kan förändra upplägget för de nationella proven för att bättre leva upp till syftet.   1. Nationella provet som stöd för bedömning Uppgifterna på de nationella proven (som i många fall är genomtänkta och bra) ska hjälpa lärarna genom att de konkretiserar kursplanen och visar på E-, C- respektive A-kvalitet (år 6 och 9). De autentiska elevexempel och de utförliga bedömningsanvisningar som finns i anslutning till provet underlättar för lärarna. Här är skolverket och jag i stort sett överens, men jag anser att lärarna skulle få mycket större hjälp i… Läs hela inlägget

Betyg – Rena Vilda Västern

Skollagen är tydlig när man ska sätta betyg i grundskolan: 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). Hur tydligt som helst: Betyg sätts i slutet av varje termin fr o m år 6 t o m år 9 (utom i språkval i år 6). På skolverkets hemsida under frågor och svar står följande när det gäller om man får sätta betyg vid andra tillfällen: ”Hur lärare använder betygsbeteckningar vid andra tillfällen än vid betygssättning, till exempel för enskilda prov och redovisningar, är inte reglerat. En förutsättning för att använda betygsbeteckningar eller betygsliknande omdömen… Läs hela inlägget

Varför följer skolverket inte skollagen?

I skolagen står det bl a följande när det gäller betyg i grundskolan: 10 kap Grundskolan Betygssättning 15 § Betyg ska sättas i grundskolans ämnen. 16 § Betyg ska sättas 1. i slutet av varje termin från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 i alla ämnen, utom språkval, som inte har avslutats, 2. i slutet av varje termin från och med årskurs 7 till och med höstterminen i årskurs 9 i språkval, om ämnet inte har avslutats, och 3. när ett ämne har avslutats. Lag (2010:2022). Källa: www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Det innebär att betyg inte ska sättas vid några andra tillfällen än i slutet av varje termin. Vad betyder då det i praktiken? Jo, att lärare inte ska betygssätta prov och inlämningsuppgifter mm. Däremot så kan och ska lärare göra en kvalitetsbedömning mot de kunskapskrav (förmågor) i år 6-9 som finns i LGR-11. Där kan läraren säga att när det… Läs hela inlägget

Systemfel i svensk skola gör att skolan arbetar i uppförsbacke

Det finns åtskilliga exempel på systemfel i den svenska grundskolan. Nedan listar jag några av dem. 1. I läroplanen från 1994 införde man målstyrning i svensk skola. Tyvärr så fortbildade man inte lärarna i hur man jobbar målstyrt, utan det skulle var och en lära sig själva. Jag jobbade inte i svensk skola när läroplanen implementerades, men det är väldigt tydligt att implementeringen inte var i närheten av vad den borde varit. 15 år senare kallades läroplanen från -94 fortfarande för ”den nya läroplanen”. Inget bra betyg för arbetet med att få lärarna att jobba i enlighet med läroplanen. I läroplanen från 2011 fortsätter det målstyrda arbetssättet, men fortfarande kan få lärare jobba målstyrt. 2. När man införde att lärarna skulle jobba i arbetslag gavs lärarna ingen fortbildning (eller möjligtvis väldigt lite fortbildning) i varför man införde förändringen eller vilken tanken med att jobba i arbetslag är. Fortfarande idag finns… Läs hela inlägget

Nationella prov i år 6 och 9 – en hjälp för lärare vid betygssättning, eller…?

Det är snart dags för lärarna att sätta betyg för fjärde (!) gången med det nya betygssystemet. Många lärare har sett fram emot årets nationella prov för att få stöd och hjälp med betygssättningen, både hur man ska tänka när man utvärderar elevernas kvalitet gentemot kunskapskraven samt var nivåerna för de olika betygsstegen E, D, C, B och A ligger. I vissa ämnen finns sedan tidigare konkreta elevuppgifter som till viss del (det är ganska få uppgifter det handlar om) hjälpt till med det sistnämda, men det är många lärare som är osäkra om de är rättvisa i sin bedömning. Det är många värdeord som ska tolkas på samma sätt för att en likvärdig bedömning ska kunna göras. Ett arbetslag på skolan där jag jobbar har nyligen haft diskussioner om en del av värdeorden och de kan intyga att det är svårt att få en samsyn kring dessa även om i det här… Läs hela inlägget

Det största problemet i Svensk skola idag är ett ”osynligt problem”

Två exempel på ordmoln som är skapade med www.wordle.net. Det översta är ämnet fysik och det undre är ämnet historia. Ordmoln skapas genom att man kopierar in texten från läroplanen och så utför hemsidan en beräkning hur många gånger varje ord förekommer och de ord som har högst frekvens visas med störst text. Ovanstående två ordmoln belyser bland annat följande fyra saker: Hur länge måste du titta på ett ordmoln innan du ser vilket ämne det handlar om? Det är inte så enkelt som man skulle kunna tro. Det finns i stort sett inga faktadetaljer i ordmolnen. Det finns vissa förmågor som är gemensamma. I ovanstående exempel ser man att ordet resonemang är ganska stort i bägge ordmolnen. Ordet eleven är stort i alla ämnens ordmoln. Jag har gjort ordmoln för alla ämnen och ordet eleven är i stort sett alltid ett av de tre största orden. Att ett ord… Läs hela inlägget