Mindset digitalisering

För en månad sedan lyssnade jag på James Nottingham när han bl a pratade om att lärare och skolledningar fokuserar mycket på de elever som presterar sämst istället för på de elever vars lärande utvecklas minst. Orsaken är förstås att det är lätt att identifiera vilka elever som presterar sämst, men svårare att synliggöra hur eleverna utvecklas för att identifiera de som utvecklas minst. En högpresterande elev kan ha i princip noll utveckling för att undervisningen är för lätt för eleven, men eftersom eleven presterar bra ses det inte som ett problem. James pratade även om att det är stort fokus på det eleverna gör istället för vad eleverna lär sig. Pratar man med en elev och frågar vad den lärt sig berättar eleven oftast vad den har gjort istället för att sätta ord på vad den lärt sig.  ”Fokus på att göra” fick mig att tänka på den digitalisering… Läs hela inlägget

Valfrihet och skoluniform

Är valfrihet viktigt eller inte? Nu har det blossat upp en debatt (igen) om huruvida en skola får ha kläduniform för eleverna eller inte och framförallt vad som händer om en elev bryter mot klädreglerna. En del förespråkare menar att det råder valfrihet och gillar man inte läget kan man välja en annan skola som inte har skoluniform. Det handlar om grundskola och eftersom grundskolan är obligatorisk i Sverige (skolplikt) är det en principiellt viktig fråga; eleverna måste ju gå i grundskolan (i motsats till t ex i Finland där man har läroplikt, d v s föräldrar får hemskola sina barn istället för att de ska gå i grundskolan), d v s det råder ett tvång och därför blir frågan om vad som är okej eller inte under skoltid ännu viktigare.  I media har frågan handlat om allt möjligt (t ex moraliska aspekter, om tjejers klädsel kontra killars klädsel etc)… Läs hela inlägget

Trygghet och Studiero

I partiledardebatten i Agenda i går kväll pratade man om skolan. Nedan har jag har valt ut vad förespråkarna av dagens svenska skolsystem sa om ordning, studiero och trygghet:  Jimmy Åkesson pratade om ”Ordning & reda och trygghet” och att det är viktigt i skolan. Ulf Kristersson: Det stora problemet är bristande kunskap och bristande ordning och reda. Ebba Busch Thor pratade om sin son som går i en kommunal skola och där 60% av eleverna tycker att de blir störda så de inte kan lära sig. Nyamko Sabuni: Pratade om stök och otrygghet i de sämsta skolorna (i debatten pratades det om de 28 sämsta skolorna i Sverige där de flesta på den listan är kommunala skolor) och att friskolor lyckas bättre.  Annie Lööf – pratade bl a om att skapa lugn och ordning  Det är tydligt att när man lyssnade på debatten att partiledarna som förespråkar det nuvarande svensk… Läs hela inlägget

Svensk skola 2021

Svensk skola 2021 – Skolornas utmaningar och vad gör politikerna?  Den svenska skolan har blivit så olik från skola till skola att det knappt finns några politiska beslut (bortsett från revidering av läroplanen) som är relevanta för alla skolor längre. Det som fungerar bra på en skola kan fungera dåligt på en annan skola och vad som därmed behöver göras på olika skolor är därmed helt olika insatser. Skolsystemet är dessutom som en oljetanker – svänger man först lite åt ett håll och sedan lite åt ett annat håll fortsätter oljetankern (och det svenska skolsystemet) rakt fram, d v s i samma riktning som tidigare. Dagens politiker har alltså en större utmaning än någonsin när det gäller att bedriva en bra skolpolitik, vilket innebär att de behöver vara än mer insatta i och pålästa på skolfrågor än politiker någonsin tidigare behövt vara i Sverige. Nedan reflekterar jag över utmaningar som… Läs hela inlägget

TIMSS2019

Varje gång en internationell mätning (PISA; TIMSS etc) publicerar sina resultat blir det diskussioner om skolan och lärarna samt hur bra de lyckas med sitt uppdrag. I går publicerades resultaten för TIMSS 2019. Sveriges resultat visar att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015. Med tanke på att Skolverket genomförde den enorma satsningen Matematiklyftet som drog igång med försöksverksamhet 2012 och i stor omfattning 2013 (81% av alla matematiklärare i Sverige skulle delta i lyftet när det var fullt utbyggt) hoppades nog många att Sverige skulle prestera bättre år 2019 än de svenska eleverna faktiskt gör.  Jag skrev om mina farhågor att detta inte skulle infrias 2016. Nu kan vi konstatera att än så länge har det inte skett något underverk med de svenska elevernas matematikkunskaper tack vara matematiklyftet. Nedan listar jag ett antal aspekter som man behöver reflektera över om man vill förbättra de svenska eleverna kunskaper och… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 2

När lärare undervisar eleverna via digitala verktyg istället för på plats i skolan ska man inte undervisa på exakt samma sätt som man gör i klassrummet. En av de stora orsakerna är att elevernas uppmärksamhet inte har samma uthållighet när man sitter och tittar på en datorskärm. I det här inlägget tänkte jag ge tips på sätt att göra lärares digitala presentationer intressantare för eleverna. Håller du presentationer i digital form behöver de vara kortare än om du håller dem i klassrummet, p g a att eleverna inte kommer att hålla fokus och uppmärksamhet lika länge framför datorskärmen. Korta därför ner längden på dina presentationer och fokusera på det viktigaste. Att som elev sitta och titta på en Powerpoint/Keynote och samtidigt lyssna på sin lärare orkar man inte med särskilt länge innan man som elev zoomar ut. Ett sätt att försöka lösa det här problemet är att tänka mer som… Läs hela inlägget

Digitala presentationer del 1

Har du hört berättelsen om läraren i Sverige som undervisade sina elever i ett klassrum som var helt mörklagt samtidigt som eleverna hade silvertejp för sina munnar? Det har du nog inte, för det har aldrig hänt och det är helt otänkbart att det någonsin skulle hända på en skola i Sverige. Men… …när lärare bedriver sin undervisning via digital verktyg och eleverna pluggar på distans är det oftare norm än undantag att det ser ut på det sättet. Eleverna har ofta kamerorna avstängda (ibland av en god anledning eftersom de kan sitta hemma i en trång lägenhet med andra familjemedlemmar hemma) och eleverna är mutade och de får slå på sina mikrofoner när de ska prata. Jag har därför svårt att förstå att en del tycker att den digitala undervisningen (i den här formen) är en god ersättning för traditionell undervisning i klassrummet. Att lärare inte har fått lära… Läs hela inlägget

Läxor & fusk

I Sverige pågår för tillfället en debatt i sociala medier om läxor. Den handlar bl a om att elever betalar för arbeten som andra skrivit/gjort (det finns gott om sajter på nätet där man kan köpa skolarbeten och uppsatser) som de sedan lämnar in och blir bedömda/betygssatta på. Debatten handlar även om en person som tydligen är anställd som lärare och som ger intrycket av att hen säljer skolarbeten (eller delar av skolarbeten) som eleverna kan köpa och lämna in till sin lärare (den infon kommer från Facebookgruppen ”Läxhjälp för alla” (en grupp med 6300 medlemmar) som jag inte är med i, men jag har sett skärmdumpar därifrån som tyder på detta). En annan lärare (som förespråkar en läxfri skola) svarade på detta genom att vända perspektivet till att det handlar om hur lärarna designar uppgifterna och att det är där som felet/problemet finns. Jag menar att alla har fel… Läs hela inlägget

Corona & skolan

Här kommer några anekdotiska berättelser från några olika länder och vad Corona haft för inverkan på deras skolor/skolsystem. Då detta är anekdoter är det inte på något sätt en heltäckande beskrivning av allt som händer i respektive land. Runt en och en halv miljard elever/studenter i världen har påverkats av skolstängningar i samband med Corona. Tillgången till undervisningsresurser i olika länder och även i olika delar inom länderna varierar, både i form av kvantitet och kvalitet.  I Finland hade lärarna mindre än två dygn på sig att ställa om sig från normal undervisning till distansundervisning. Skolorna är helt stängda förutom för barn i år 1-3 med föräldrar som har samhällskritiska yrken. Dagis (det heter så i Finland) har öppet, men då många skolelever är hemma är det färre barn än vanligt i dagisverksamheterna. Den 14 maj öppnar skolorna igen.   I Sverige har skolorna haft öppet, men tidvis har många lärare… Läs hela inlägget

Lararbehörighet

Jag har skrivit två blogginlägg om lärarbehörigheten i Sverige tidigare. Det första skrev jag 2013 och det andra 2016. Här kommer en uppföljning som tittar på vad som har hänt sedan 2013, d v s för 7 år sedan. Har Sverige lyckats lösa problemet med att majoriteten av lärarna inte var behöriga, varken på högstadiet eller gymnasiet? 2013 var det ju i bara ett ämne (!) på högstadiet och ett ämne (!) på gymnasiet som mer än 50% av lärarna var formellt behöriga. Skolverket rapporterar nu att lärarbehörigheten i gymnasiet ökat från 80,6% till 81,4 % och att lärarbehörigheten minskat i grundskolan från 71,4% till 70,5% (se  bilden nedan).  Tittar jag på statistiken för läsåret 19/20 ser jag direkt att statistiken inte är så positiv som den utmålas som. Läsåret 06/07 hade 77 % (av lärarna i samtliga skolformer) en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 19/20 har den siffran sjunkit till 64,7% (se… Läs hela inlägget